Varför använder lågenergihus mer energi än beräknat?

I Sveriges Byggindustriers rapport om energianvändning i lågenergihus (2015) rapporteras om högre energianvändning än beräknat för dessa typer av byggnader.

I något fall beskrivs en användning som är 50 procent högre än det beräknade. Det finns säkert en hel del anledningar till att inte verkligheten stämmer med teorin. Exempelvis vårt beteende såsom ökat duschande/badande, med mera.

Den av anledningarna som jag skulle vilja belysa lite extra är driftsättningen och närmare bestämt injusteringen av vattenburna klimatsystem. Vi har ett antal metoder att driftsätta systemen så att ett bra inneklimat uppnås samt att kostnaderna för detta optimeras. Kunskapen finns.

Debatten kring energieffektivisering har ofta fokuserat på effektivare och modernare produkter. Exempelvis har mycket fokus lagts på COP hos värmepumparna. Pumparna har fått nya elmotorer. Termostatventiler har fått klassning enligt TELL. Detta är naturligtvis bra för framtiden. Med dessa nya produkter så kan energianvändningen minska. Det är dock först när systemet de är anslutna till är optimerat för byggnadens behov som man kan förvänta sig full återbetalning av investeringen.

Själva begreppet effektivisering är ju att göra något effektivare. Man bör då infoga systemet i begreppet och inte bara enskilda produkter.

Min tes är att man börjar med den befintliga installationen. Gör en inventering av systemet och en ”Ctrl-Alt-Del” av systeminställningarna. Risken är annars att man bygger på ett redan existerande systemfel.

Vi kan ta pumpbyte som exempel. En förträfflig investering då man säkerligen sätter dit en pump med högre verkningsgrad och bättre möjligheter till driftsinställningar. Denna investering skulle betala sig ännu mer om man verkligen tog reda på vilket tryck och flöde som installationen behöver. För ”att ta reda” på det optimala så måste injusteringen/driftsättningen ges plats.

Men om jag börjar från början, det vill säga när vi projekterar anläggningen. Vi vet genom studier att flertalet klimatsystem blir överdimensionerade. Anledningen till detta är vårt säkerhetstänkande. Vi tar det säkra före det osäkra, det vill säga vi gör nästan alltid valet av den större ventilen, apparaten, radiatorn eller liknande, om vi ställs inför ett val. Redan från början har vi då konstruerat en ”motor” som är alldeles för stor för byggnaden ur energibehovssynpunkt.

Vi vet sedan att värmesystemets toppeffekt i princip aldrig utnyttjas.

Med denna utgångspunkt ska man nu driftsätta och ställa in byggnadens driftinställningar för de närmaste 10 till 25 åren. Det är med andra ord otroligt viktigt att vi optimerar inställningarna efter byggnadens verkliga förutsättningar, annars kan vi aldrig ta full del av förbättrat klimatskal.

Här kommer vi till den springande punkten. I dag åligger det i de allra flesta fall entreprenören som installerat systemet att driftsätta/injustera. Att injustera systemet under egen flagg blir i vissa fall som att sätta betyg på sig själv. Detta blir inte bra.

Beviset är förutom högre energianvändning också mängder med injusteringsprotokoll som innehåller direkta fel. Exempelvis kan flöden finnas uppmätta på ventiler som aldrig monterats eller aldrig har besökts. Varje ventil eller systemdel som inte injusterats kommer att orsaka andra problem, som ljud och kalla respektive varma rum. Vi tillverkare är inte heller bättre då vi utvecklar produkter som ska klara höga tryck och höga flöden utan ljud och överflöden. Dessa automatiska produkter är i många fall lösningen på att vi är dåliga på att injustera.

Jag vill inte peka finger åt den enskilde, utan anser att detta är ett systemfel. Injusteringen av anläggningen måste ju vara av absolut största intresse för förvaltaren då det är denne som ska leva med byggnaden och dess energianvändning. Jag har hitintills under mina år i branschen aldrig träffat en besiktningsman som kontrollerat att flödena i anläggningen stämmer med verkligheten, eller att pumpens driftkurva är optimerad för att ge minsta möjliga drivtryck och för att anläggningen ska ge ett optimalt inneklimat med låg energianvändning. En av anledningarna är att detta är i princip omöjligt, då slutbesiktningen genomförs när styrsystemet redan är igång.

Lösningen borde vara att driftsättningen av klimatsystemen – såväl ventilations- som vattenburna system – bryts ut ur den ordinarie utförandeentreprenaden.

Denna nya del, inklusive besiktning av klimatsystemen, bör ligga innan provning av styr- och övervakningssystem. Det bör ges tid att separat driftsätta och vidimera så att utlovad energiprestanda uppnås. Då slipper man obehagliga överraskningar när räkningen kommer.

Beställare och förvaltare: Denna artikel är för er!

Niclas Schubert, VP of Sales, Cluster North, Purmo Group 

Artikeln första gång publicerad i Energi & Miljö nr 10/2015, sidan 56