För att hjälpa VVS-installatörer och slutanvändare att planera effektiva värmesystem har vi sammanfattat de kriterier som ligger till grund för ett balanserat och effektivt värme- och kylsystem i en checklista. Med strukturerade frågor om vad, var, hur, varför och vem hjälper frågeformuläret till att samla in omfattande data om den specifika byggnaden och dess värme- och kylbehov. Detta datamaterial fungerar sedan som underlag för rådgivning om ett balanserat värme- och kylsystem som tillgodoser individuella behov.
Fråga 1: Vilken typ av byggnad är det?
Den första viktiga faktorn som påverkar värmebelastningen är byggnadstypen. En villa har naturligtvis ett annat uppvärmnings- och kylningsbehov än ett radhus, ett flerbostadshus eller en kontorsbyggnad.
Fråga 2: Hur används byggnaden?
Beroende på hur byggnaden används kan ett annat värme- och kylsystem behövas. Ett familjehus som används året runt, och kanske till och med inrymmer
ett hemmakontor, måste värmas upp och styras på ett annat sätt än ett fritidshus som endast används sporadiskt eller en kontorsbyggnad som bara används från 8 till 5 på vardagar.
Fråga 3: Vad används byggnaden till?
Huruvida byggnaden är avsedd för
hushållsbruk eller kommersiellt bruk spelar också roll för valet av värme- och kylsystem. Även om lösningar för uppvärmning och kylning av bostadshus ofta är skräddarsydda efter de boendes individuella boendekomfort och livsstilsvanor, måste system för kommersiell användning, till exempel i
kontorsbyggnader eller
skolor, skapa ett inomhusklimat som upprätthåller produktivitet, koncentration och välbefinnande.
Fråga 4: Hur välisolerat är det?
Gamla byggnader med lite eller ingen isolering har mycket högre värme- och kylbelastning än moderna eller energieffektivt renoverade byggnader. Utöver systemtekniken påverkar mängden isolering även typ, storlek och design på de nya värmeavgivarna (radiatorer, värmepaneler etc.).
Fråga 5: Vilka är de interna belastningarna och vinsterna?
Utöver den externa värme- och kylbelastningen, dvs. den mängd energi som en byggnad förlorar via sina externa ytor och luftväxling, finns det också interna belastningar och vinster. Detta är särskilt relevant i välisolerade och energibalanserade byggnader (termoeffekt). Exempelvis påverkar antalet personer i ett rum värme- och kylbelastningen. Varje person avger cirka 80-100 W effekt till rummet, beroende på aktivitet. På vintern innebär värmetillskottet en minskning av värmebelastningen, medan det på sommaren går att kombinera värmetillskott med kylning. Elektriska apparater har också en viktig inverkan på värmetillskottet. För att förhindra överhettning av rummen på grund av höga energitillskott krävs ett snabbverkande överföringssystem för värme och/eller kyla med ett effektivt och intelligent styrsystem.
Fråga 6: Är systemet korrekt hydrauliskt balanserat?
En annan viktig punkt för ett effektivt värme- och kylsystem är hydraulisk balansering. Vatten följer alltid minsta motståndets väg. Vid hydraulisk balansering försöker man justera motstånden så att alla värmeytor får exakt den mängd energi som krävs för värme- och kylbelastningen. Om värmeytorna är över- eller underförsörjda kommer den önskade rumstemperaturen över- eller underskridas på motsvarande sätt. Detsamma gäller för övrigt den korrekt inställda pumpkaraktäristiken och värmekurvan vid värme- och kylgeneratorn.
Fråga 7: Är värmeytorna korrekt dimensionerade?
Utöver den hydrauliska balanseringen måste naturligtvis värme- och kylytorna också anpassas efter energibehovet för respektive rum. Även om överdimensionering av en radiator eller ett ytvärme- och ytkylningssystem till viss del kan kompenseras av styrsystemet, leder underdimensionering till att rummet inte värms upp eller kyls tillräckligt. Utöver storleken på själva värmeytorna är den lämpliga systemtemperaturen för värme- och kylgeneratorn avgörande för uteffekten från värme- och kylavgivarna .
Fråga 8: Vilken energigenerator används för tillfället?
Ett avgörande kriterium för energieffektivitet och hållbarhet hos ett värme- och kylsystem är samspelet mellan energigeneratorn (värmepump, panna etc.) och energiöverföringen (radiator, fläktkonvektor, ytvärme och ytkylning etc.). Utöver lämplig energikälla (olja, gas, el etc.), har varje energigenerator en viss systemtemperatur där den fungerar som mest effektivt. Tidigare användes lågtemperaturpannor för flödestemperaturer på 70 °C eller mer, medan gaskondenserande pannor bör köras på högst 55 °C och värmepumpar på högst 35 °C för att uppnå maximal effektivitet. Det finns även ett lämpligt energiöverföringssystem för respektive systemtemperatur. Medan kompaktradiatorer eller pelarradiatorer är särskilt lämpade för uppvärmning med systemtemperaturer över 55 °C, är fläktkonvektorer eller ytvärme- och ytkylningssystem särskilt lämpade för uppvärmning och/eller kylning med temperaturer under 35 °C.
